Provocerande snygg, provocerande ful eller en gäspning?

 Eftersom jag just nu har en ensam lördagkväll när S. befinner sig i Rom så roar jag mig att kika på lite kläder. Jag borde storstäda, det borde jag men det finns så många borden och måsten här i livet så kläder får det bli en stund. 
Hur det nu är så har jag fastnat för höstens väst, den vill inte riktigt släppa taget om mitt vill-ha-sinne. Det är någonting med onödigheten och fransarna som vandrar in i mitt hjärta, sedan är jag inte lika säker på själva mönstret, det känns som om det kan finnas någonting liknande hemma hos föräldrarna.
Det är lite samma känsla som inför badrumsmattevästen, en ljum början men när den väl hittade hit från bästa Linaplina så är den nog bland min 10-i-topp-lista av bästaplagg.

Allt gott i lördagskvällen