Att fira Valborg med sönderbiten tand

Jajamensan, och jag tänker inte visa någon bild av eländet. Tänder ska liksom hålla, det ska dom faktiskt och det för jämnan. Tänder ska inte gå av eller sönder och definitivt inte på en minnesstund. Nu var det ju ingen som märkte det hela utom jag, vilket givetvis är någon sorts tröst och tur i eländet.
Jag skäller på maken och skäller lite till när jag inser att min tandläkare har pensionerat sig, hur kan hon bara gå i pension när just jag behöver henne som bäst? En högst relevant fråga en Valborg.
Funderar på att tantlogiskt klicka hem någon tröst, ni vet väl att tantlogiken är den bästa av logik, en sann vetenskap är vad den är. En doktorsavhandling i tantlogik, hur vore det?
Men inser som den kloka och hyfsat väl fungerande människa jag är att räkningen till tandläkaren kommer att bli betydligt högre än vad plånboken tycker om, om jag nu hittar mig en ny tandläkare vill säga. 
Det får helt enkelt bli ett glas mustigt och gott glas rött (till) och i morgon är det en annan dag och sedan är det en annan dag och sedan är det konfirmandläger och sedan...hoppas jag ha fått mig en tandläkare som inte skäller för att jag dröjt flera dagar.

Attans och kram och så får jag väl försöka hitta på någon liten tävling för att fira 1000 besök på min nya lilla blogg

Annars så har jag bara en liten simpel önskan i mitt liv:
NEVER FORGET THE REASON DRESS  stl. 2 eller 3 till hamsterlådan så om nu någon mot förmodan skulle ha en drällande i sin garderob så hojta gärna till